Pilkrogs
historik
Pilkrogs
gästgivaregård stod förr vid Pilkrog
i Järna, mellan Nyköping och Södertälje.
1922 inköptes
det gamla näringsstället av Eskilstuna stads museikommitté för
4000 kronor och
flyttades med
järnväg till jurgården i Eskilstuna.
Medel för inköp
och flyttning skänktes - vilket framgår av en tavla i entrén - av
Hubert Lindhagen,
som därmed
ville hedra minnet av sin fader, klockaren C. E. Lindhagen.
Förmodligen fanns redan
under medeltiden ett inkvarteringsställe vid Pilkrog.
Den stora
stråkvägen
från landets
huvudstad till Sydsverige har i alla
tider gått fram förbi denna plats.
Traditionen berätter att en "Taverna" uppförts uppfördes
där redan under Magnus Ladulås
tid (dör 1290).
Det sägsatt konung
Magnus Eriksson (Kung 1319-1364)
och hans gemål Blanka av Namur,
skulle ha
funnits i Pilkrogs resejournal. Vidare sägs att drottning Kristina
(1626-1374) skulle ha
legat sjuk
någon tid på gästgivaregården. Att i alla händelser en äldre
gästgivaregård varit belägen där under 1600-talet är tämligen
säkert. Från 1640-talet förekommer en dylik i häradets jordeböcker
och 1671 antecknar en resande dansk affärsman att han tagit in och
legat över natten i "Pilkroe"
1691 anslås Pilkrog
genom ett kungligt brev officiellt till gästgiveri och troligen är
det i samband härmed som den nya huvudbyggnaden uppföres, vilket
bildar det nuvarande Pilkrogs bottenvåning eller åtminstoende
delar av denna. Enligt uppgifter i jordeböcker och andra
handlingar
har Pilkrog, fram till 1877 haft ett 20-tal ägare eller
arrendatorer, därefter förekommer en mängd ägareskiften.
Sitt nuvarande
utseende, bortsett från köksdelen, erhöll Pilkrog antagligen vid
den om- och påbyggnad som verkställdes i början av 1800- talet.
Den äldre envåningsbyggnaden påbyggdes då med ännu en våning och
försågs med en frontespis och brutet tak, som i dag förlänar
buggnaden dess karakteristiska empireutseende. När buggnaden togs
ner för flyttning till Eskilstuna,
hittades
instucken mellan stockarna en almanacka
från 1805 jämte en del andra handlingar
vilket talar för att ombyggnaden gjordes i början av 1800-talet.
Beträffande
byggnadens inredning under 1800-talet vet man att gästrummen var
belägna i övre våningen.
Bottenvåningen
inrymde framförallt den stora krogsalen, vars enda möblering
utgjordes av runt väggarna löpande fasta bänkar och en disk, som
sträckte sig tvärs över rummet och vid vilken serveringen
värkställdes.
I dagens
krogsal saknas de väggfasta bänkarna, Det har dock tagits fasta på
att salen stammar från tiden omkring 1700. Den stora öppna spisen
är utförd efter anvisninar från Nordiska Muséet och ansluter sig i
form till spiseltyp som förekommer bl a i sydvästra Sörmland.
Målningarna i
taket - utförda av målaremästaren Leonard Molin i Eskilstuna - är
likaså inspirerande av Sörmlänska förebilder. De bägge smårummen
är hållna i gustavians stil. De utomordentligt vackra kakelugnarna
kommer från gamla Eskilstunahus.
Flerhundraårigt, står vårt värdshus
till Er tjänst och bjuder
på vällagad mat i gammal fin miljö.
|